Orreviks Barnkoloni

EN UDDA UTFLYKT


Beroende på hur gammal man är eller vilka preferenser ens föräldrar hade när man var liten, så kanske man någon gång spenderat en del av sommaren på ett kollo. Sommarkollot har en ganska dyster historik; från början var kollot en reaktion på den utbredda sociala misären som rådde framförallt i storstäderna under 1800-talet. För att ge barnen en liten ljusglimt kunde socialt eller ekonomiskt utsatta föräldrar skicka iväg sina barn till lägerverksamhet under sommaren.

Ofta var det kommunen som arrangerade sommarkollot, där barn skulle leva ett hälsosamt liv med frisk luft, motion och näringsrik mat. Även kalla bad ansågs stärkande för hälsan, så många kollon placerades vid kusten. Istället för att sitta fast i de smutsiga städerna med olyckliga föräldrar kunde nu barnen sysselsättas med idrott, utflykter och andra aktiviteter som förhoppningsvis skulle göra dem till dugliga vuxna.

Sommarkollots storhetstid kom i början av 1900-talet, men ända upp till mitten av 1970-talet skickades städernas barn ut till kustbanden. Kopplingen till ekonomiska och sociala bekymmer hos föräldrarna gjorde att kollot länge sågs som något fult, och fördomarna levde kvar länge. Idag har ett sommarkollo mer prägeln av ett temaläger dit vem som helst skickar sina barn beroende på deras intressen, och den tidigare negativa stämpeln är idag så gott som borta.

I Bohuslän har det bedrivits kolloverksamhet på över hundra platser genom åren. En av dem var Orreviks barnkoloni, som byggdes 1938 av Götaverkens verkstadsklubb. Hit kunde fackanslutna arbetare skicka sina barn på en uppfriskande kustvistelse. Där blev de indelade i olika arbetslag som lagade mat, städade och tog hand om de djur som fanns. Kollot hade både djur som grisar, getter och hönor, samt stora grönsaksland. Kolloverksamheten såldes 1966 till Göteborgs stad som fortsatte driva det fram till början av 1990-talet då kollot såg sin sista sommar.

Under många år stod sedan lokalerna övergivna och förföll, men idag är Orrevik renoverat till bostadshus och alla spår efter barnkolonin är förpassade till minnet.