Snarsmon Ödeby

EN UDDA UTFLYKT


Resandefolket har vandrat Sveriges stigar sedan 1500-talet och allt sedan dess har de setts på med misstänksamhet, rädsla och hat. Kanske är det förklaringen till att det finns så få spår efter deras evighetsresa genom den svenska historien. Här och där finns namn på platser som anspelar på deras närvaro, så som tattardalen, tattarån och så vidare. Faktiska, fysiska lämningar är desto svårare att hitta. Men en av dem finns vid myren Snarsmon, strax intill gränsen mellan Sverige och Norge högst upp i Bohuslän.

Snarsmon ödeby är vad som återstår av den en gång kallade Tattarstaden. Enligt en källa ska bosättningen ha grundats på 1870-talet, och som mest hyst upp till 30 familjer i enkla hyddor och jordkulor. Andra källor menar att antalet invånare var större, och upp till 30 byggnader kan ha funnits i området. Fyra stora husgrunder är tydligt synliga på platsen, varav några är omgivna av mindre husgrunder. Mellan dessa strukturer har man upptäckt tecken på odling, stensträngar som kan vara rester av gärdsgårdar, samt gropar som möjligen använts för att förvara rotfrukter under vintern.

Bosättarna, kända som Resandefolket, rörde sig över vidsträckta områden i både Sverige och Norge. Vid gränsövergångar, som den öster om Vassbotten, uppstod ofta problem med kontroller som slutade i avhysningar. Istället valde många att korsa gränsen via skogsstigar. Med sitt läge endast 400 meter från riksgränsen, erbjöd Snarsmon en fristad för resandefolket.

Arkeologiska undersökningar som utfördes mellan 2004 och 2007 avslöjade intressanta detaljer om livet i Snarsmon. Utgrävningarna var de första av sitt slag för en bosättning tillhörande resandefolket i Sverige. De visade spår av elva hus och personliga föremål som berättar om livet i byn. Två av husen var bostadshus och det tredje användes som kök. Ett av bostadshusen var delvis nedgrävt i en sluttning, precis som de tidiga källorna uppgett.

Snasmon övergavs på 1920-talet, enligt vissa för att invånarna flyttade till platser som Dalsland, Uddevalla och Göteborg, eller assimilerades in i närliggande områden. De resande, ibland kallade ”skojarna”, var ofta föremål för lokalsamhällets rädsla, fördomar och förföljelser, och föredrog därför själva att vara tystlåtna. Om Snarsmons komplexa historia någonsin kommer att få en klarhet är osäkert. Men det går att besöka det som återstår av byn, även om det innebär en viss ansträngning.

Parkering finns utmed vägen i Ejgde eller Röane, därefter får man följa Bohusleden genom skogen tills man når Snarsmon. Oavsett vilket håll man väljer att angripa från så innebär det en promenad på drygt 2 kilometer enkel väg. På plats finns informationsskyltar som berättar mer om ruinerna.


BESÖKSINFORMATION


  • Öppet: Alltid öppet
  • Pris: Gratis
  • Hemsida: Nej
  • Tel: Nej
  • Koordinater: 58.88735, 11.48062
  • Adress: Snarsmon, 457 50 Bullaren
Öppna i Google Maps