Skålberget är ett gammalt kalkstensbrott strax nordväst om Rättvik som fridlystes för sin unika geologi 1994. Här återfinns lager av både Kullsbergs- och Boda kalksten i den frilagda berggrunden.

Kalkbränning har pågått i området sedan i alla fall 1200-talet då Rättviks kyrka byggdes och varit sedan dess varit en viktig bisyssla till jordbruket. Kullbergs kalkbruk grundas 1898 och inleder en industriell epok i området där även en järnväg anläggs för att frakta kalken ner till hamnen i Siljan. När sedan Rättviks Nya Kalkbruk bildas 1927 uppförs också en schaktugn i anslutning till dagbrottet.

Brytning i Skålberget pågick fram till 1940-talet. Tidigare hade kalken använts främst som byggnadskalk och i jordbruken, men när stålverken sedan tog över efterfrågan hade Rättvikskalken för hög andel svavelkis för att vara användbar. Man fortsatte däremot att bränna kalk från Draggängsbrottet fram till 1960-talet innan även den verksamheten lades ner.

Idag är det framförallt ugnspipan till schaktugnen som visar på att området varit ett stort kalkbrott. Dagbrottet är vattenfyllt och själva ugnshuset är sedan länge rivet, men den inhägnade skorstenen kommer att stå kvar så länge den kan trotsa gravitationen.

Parkering finns precis i anslutning, skyltning saknas.