Att bränna kalk för export var under lång tid en strikt reglerad verksamhet på Gotland. Under 1600-talet krävdes det ett särskilt privilegium för att få sälja sin kalk på export, vilket möjliggjorde att vinsterna från exportverksamheten kunde koncentreras till ett mindre antal fickor.

Bara några år efter det att kalkbränningen släpptes helt fri på Gotland 1847 uppförde sjökaptenen och handelsmannen Edvard Israel Grubb junior en egen kalkugn i Fårösund. Ugnen stod klar tillsammans med två kalklador 1855 och var efter ägarbyte i drift ända fram till 1905.

Av kalkladorna återstår idag bara ruingrunder men Fårösunds kalkugn är i fantastiskt skick där den ligger med utsikt ut över hamnen. Den som till exempel väntar på färjan över till Fårö gör gott i att gå ut ur bilen för att strosa bort till kalkugnen.

Parkering och informationstavla finns i anslutning.