Den stora kyrkoruinen i Gann känns en smula malplacerad. Det är en stor och pampig kyrkobyggnad, mitt ute i ingenstans. Gann har inte varit en socken sedan 1500-talet och det var också någon gång då som kyrkan övergavs.

Gissningsvis är Ganns ödekyrka en av Gotlands tre så kallade välmaktskyrkor. När den uppfördes på 1200-talet var det goda tider på ön och grupper av smågårdar hade råd att gå samman för att bygga egna kyrkor – istället för att använda det näst intill obefintliga vägnätet för att ta sig till en annan församling.

Under 1500-talet rådde det istället bistrare tider och de små gårdarna hade inte längre råd att underhålla kyrkorna. Ganns socken uppgick i Lärbro och den stora stenkyrkan lämnades att förfalla, och så var det med det.

Ganns ödekyrka användes sporadiskt för gudstjänster under 1600-talet innan den helt lämnades åt sitt öde. Ruinen restaurerades 1924 och utgör idag ett sällsamt besöksmål för den som hittar ut på småvägarna till Ganns ödesocken. I närheten ligger också Hångers källa som kanske, kanske inte inspirerade Israel Kolmodin till att skriva ”Den blomstertid nu kommer”.

Parkering och informationsskylt finns i anslutning till Ganns ödekyrka.