Avrättningsplatsen i Lit

EN UDDA UTFLYKT


Den siste I Sverige att avrättas i fredstid var rånmördaren Alfred Andersson Ader, som giljotinerades på Långholmen 1910. Fram till 1876 var exekutioner offentliga, avsedda som avskräckande och varnande exempel, ett uttryck som beskrevs som ”androm till varnagel”. Med tiden växte dock tvivel kring dödsstraffets berättigande och avrättningar blev alltmer ovanliga. År 1858 verkställdes dödsstraff för tolv män och två kvinnor i Sverige, varav en var Sivert Andersson från Jämtlands län.

I Östjämtland nära Öravattnet under hösten 1856 befann sig dramats tre personer:
Den 23-åiga torparsonen Sivert Andersson från Stiklestad i Norge, den tio år äldre arbetskarlen Olof Högström från Själevad, mer känd som Ångerman-Olle samt den tjugoåriga Maria Larsdotter från Lit.

Sivert och Maria hade utvecklat känslor för varandra och planerade för att gifta sig till julen. De var fattiga och för närvarande bodde de hos Marias föräldrar vid kyrkan i Lit. Maria var redan gravid med deras barn men Sievert fick inte ekonomin att gå ihop. Han hade redan satt sig i skuld till flera personer, bland annat till Ångerman-Olle, för att bekosta Marias fästmögåvor och framtiden såg mörk ut för kärleksparet.

December kom och Ångerman-Olle krävde nu tillbaka Siverts skuld. Det verkade bara finnas en lösning på svårigheterna: att mörda Olof och ta hans pengar. Under förevändningen om en god hästaffär lurade Sievert med sig Olle ut där han misshandlade honom svårt med en pistol och en trasig flaska, tog hans pengar och värdesaker och lämnade honom att dö vid en tall.

Olles kropp upptäcktes redan nästa dag och misstankarna föll snabbt på Sievert. Hemma hos det unga paret fann man snabbt dels blodiga kläder men också Olles portmonnä och urkedja. Sieverts skuld var uppenbar och han fördes till häktet i Östersund. Vid tingsrätten dömdes han för rånmord och till döden genom halshuggning. Han tillbringade hela år 1857 i fängelse, där han försökte rymma två gånger men accepterade så småningom sitt öde.

Den 4:e maj 1858 samlades så en skara människor vid en uppröjd glänta mellan Lits och Häggenås socknar. Ungdomar från trakten hade bildat en spetsgård med träpålar runt platsen. Skarprättaren Anders Lund från Bollnäs, anlitad för att utföra avrättningen, halshögg Sivert. Händelsen dokumenterades detaljerad av Jämtlands nya Tidning, som beskrev Siverts lugn och religiösa förberedelser inför döden.

Även efter avrättningen har minnet av händelsen levt kvar i trakten. Stupstocken där Sivert avrättades fanns kvar till 1893 och genom åren markerades platsen med enkla träkors, ibland prydda med blommor från okända givare. Nu har traditionen bleknat och ingen vet längre exakt vart platsen låg. Det nuvarande korset sattes upp av Lits Hembygdsförening i samband med att skogen iordningsställdes till strövområde.

Parkering finns i anslutning till stigstarten och på plats finns en informationstavla som berättar mer om Siverts öde.


Lit Avrättningsplats

BESÖKSINFORMATION


Öppna i Google Maps