Längst upp i norra Sverige har tågen på malmbanan gått i skytteltrafik mot hamnen i Narvik sedan 1902. Lasten har alltid varit den värdefulla malmen från de stora gruvorna, och så var fallet även när andra världskriget bröt ut.

Vid krigsutbrottet stod den svenska exporten till Tyskland för 40 procent av deras malmförsörjning. Att svensk malm var avgörande för den tyska krigsmaskinen sågs inte med blida ögon av de allierade, men ändå fortsatte exporten ända fram till 1944. Malmbanan från Luleå till Narvik var väsentlig och det fanns planer på att erövra hamnen och järnvägen för att skära av transportmöjligheterna. Om det sedan behövdes skulle de allierade rycka långt in i Sverige för att stoppa exporten redan vid malmfälten.

Så blev det inte, tyskarna hann före och till slut föll Norge och blev ockuperat. Det förändrade läget utmed hela den norska gränsen, plötsligt var det inte längre osannolikt att neutrala Sverige också skulle bli invaderat. Malmbanan började snabbt fortifieras 1940, broar minerades och befästningsskansar byggdes upp. Under några år var det full militär aktivitet utmed järnvägen och än idag kan man se spår av skansarna på flera platser.

Om det låter intressant så kan man bege sig till Abisko Gränsförsvarsmuseum för att lära sig mer om beredskapsåren längst upp i norr. Museet är ett samarbete mellan Försvarsmuseum Boden och Svenska turistföreningens station i Abisko. I samma byggnad finns även ett museum dedikerat de halvt bortglömda hjältar som faktiskt byggde malmbanan: de legendomsusade rallarna.

Museets öppettider är inte helt uppenbara, det bästa är att ringa i förväg om man kommer långväga.