I södra Sverige är det få som hört talas om laestadianismen och än färre har haft något att göra med den säregna väckelserören. Annat är det i landets nordligaste delar där traditionen efter Lars Levi Laestadius fortfarande är en högst levande del av kulturhistorien.

Har man varit i Karesuando och besökt pörtet där kanske nyfikenheten har väckts kring vem Laestadius var, och hur han kunde få ett så stort inflytande över befolkningen i norr. Då kan man följa i hans fotsteg och bege sig till Pajala där Laestadius tillträdde som pastoratets första kyrkoherde i mars 1849.

Miljön i Pajala var mycket annorlunda från det avlägsna och isolerade Karesuando där hans makt hade varit självklar. Här fanns bruket i Kengis, många självägande bönder och flera krogar. Jämfört med Karesuando var det en hedonistisk storstad och problemen lät inte vänta när han började predika om nykterhet och dygd.

Trots allmänna klagomål och även anmälningar till domkapitlet så fortsatte Laestadius som kyrkoherde för Pajala fram till sin död 1861. I början hade han och familjen bott i Kengis men 1854 flyttade de in till det pörte i Pajala som fortfarande står kvar och idag fungerar som museum.

Laestadiusmuseet i Pajala består av den gula prästgård som aldrig hann bli klar innan hans död, samt det pörte som var familjens faktiska bostad. Här kan man följa Laestadius liv genom insamlade artefakter men också stiga in i Laestadiuspörtet som är bevarat så som familjen lämnade det. Det är ett välorganiserat och tillgängligt museum som snabbt kan fylla alla eventuella kunskapsluckor innan man åter beger sig ut på de ändlösa vägarna genom skogarna mot nya upptäckter.

Laestadiusmuseet håller öppet från midsommar fram till andra veckan i augusti och inträdet är gratis. Parkering finns i anslutning till prästgården.