Norr om Örnsköldsvik finns bara två gravhögar från brons- och järnålder, i alla fall som vi idag känner till. Varför det går en så tydlig gräns just vid Örnsköldsvik, eller hur det kommer sig att det ändå finns två gravhögar i Kalix är ett arkeologiskt mysterium.

Kanske är det så att de nordligaste gravhögarna kommer från handelsresande som seglat upp för att idka byteshandel med jägarfolken i norr. Det skulle inte vara så konstigt, vid den här tiden seglade vikingar både i öster- och västerled på upptäcktsresor och för handel. Varför då inte också norrut?

Sangishögen undersöktes redan 1923 och man fann då en död man längst ner under gruset. Han hade begravts i sina kläder och med sköld och svärd. När hans kamrater byggde kullen såg landskapet annorlunda ut. Det som idag är en porlande bäck nedanför kullen var då en del av Sangisfjärden och var kanske en viktig handelsväg. I så fall skulle Sangishögen synas för alla som passerade i det smala sundet nedanför.

Tillsammans med Espinärahögen utgör Sangishögen en sällsam och mystisk del av Kalix fornminnen. Gravkullen är lättillgänglig och parkering samt ledad stig finns i nära anslutning till E4:an.