Tidigare sågs den stora och något märkligt utformade högen i Aska som en av slättens många gravhögar. Men det fanns också vissa märkliga historier kring den: I en upptäckning från 1700-talet nämns Askahögen som en ättehög där även en betydande man ska ha bott. Senare under 1900-talet berättades det i byn att högen dolde ett stort skepp. Kanske var det fragment från forntiden som levt vidare i en muntlig tradition?

När Askahögen till sist undersöktes med georadar 2013 upptäckte arkeologerna något sensationellt – spåren efter en stor byggnad, en gästabudshall, med tydliga stolphål och en härd i mitten. Byggnaden hade varit 47,5 meter lång och omkring 14 meter bred med bärande pålar på omkring en meter i diameter. Planlösningen liknade mest den i det nyligen utgrävda stora hallhuset i Gamla Uppsala.

Hallen uppfördes troligtvis på den konstgjorda kullen under den senare delen av 600-talet, när Aska var ett regionalt centrum för en bortglömd kung som då styrde över Östergötland. Vid stolphålen har arkeologerna påträffat små guldminiatyrer, så kallade guldgubbar från 700-talet som offrats och runtomkring byn har andra rika fynd upptäckts i gravar. Flera fynd av kannor och mynt har kommit från arabvärlden, något som pekar på att byn också haft långväga handelskontakter.

Askahögen har undersökts i etapper, nu senast sommaren 2021, och den kommer säkerligen att locka forskare under en lång tid framöver. Håll utkik i den lokala pressen för när nästa tillfälle uppstår att besöka den mäktiga vikingahallen.