Långt ut på en åker utanför Vadstena står en märklig rest från kalla krigets dagar, en enorm betongkloss som växer sig allt större när man närmar sig på den sällan använda grusvägen. Väl framme leder en oansenlig dörr in till garaget där telefonen med fingerskiva ligger kvar på sin plats. Egentligen ska vi ringa in till en likadan telefon bakom den två meter tjocka betongväggen för att komma vidare, men det var längesedan den gigantiska stötvågsporten var stängd och vi går rakt in i den fuktiga bunkern och slår på belysningen.

Orlunda Radiostation stod klar 8 maj 1962 och var byggd för att stå emot den atombomb man trodde skulle falla över Sverige vilken dag som helst. Innanför metertjocka betongväggar skulle stationen kunna fortsätta sända även när kriget kom hit till Östgötaslätten.

Nedgrävda runt stationen ligger än idag de 50 mil kopparkabel som krävdes för att kunna sända och inne i bunkern står det mesta kvar, så som det gjorde i November 1990 när stationen tystnade. På skrivborden ligger drivor med tidigare topphemliga papper nonchalant strödda och fältsängarna är strategiskt placerade under nödtelefonen. Inne i stationens kopparklädda hjärta är allt tyst, men annars är allt sig likt på Orlunda Radiostation.

De nuvarande ägarna har långsiktiga planer på att omvandla Orlunda Radiostation till ett museum för att bevara den unika miljön. Den är en av regionens märkligaste sevärdheter och är ett givet besöksmål om man vill känna av kalla krigets iskalla paranoia.