Östra Tommarp hette en gång i tiden Tumathorp och var under medeltiden en välkänd stad med eget myntverk och kloster. Av klostret finns idag inga synliga spår och på 1500-talet förlorade staden både sina stadsprivilegier och sitt kloster. Med tiden förvandlades Thumatorp till en ordinär kyrkby medan Tommarps stationssamhälle norr om järnvägen istället växte fram på 1880-talet.

Byns viktigaste sevärdhet har däremot inget med järnvägen eller klosterlivet att göra utan utgörs istället av en välbevarad kalkugn. Ugnen uppfördes 1862 av en H.L. Bäckvall knappt en kilometer sydväst om kyrkan i Östra Tommarp. När kalkugnen användes staplades kalksten för hand innan man murade igen gluggar och intag för att tvinga röken ut genom toppen av ugnen. Därefter eldade man under stenen med ångkol genom tre hål under drygt en vecka tills kalken brunnit färdigt.

Sista kalkbränningen skedde 1907 och 1968 köpte sedan kommunen ugnen för att bevara den som ett fornminne. Inte för att Skåne lider någon brist på lämningar efter kalkindustrin, men kalkugnen i Tommarp är ändå en av de bättre bevarade och är väl värd ett besök.

Parkering och informationstavla finns i anslutning till kalkugnen.