Strax söder om Sjöbo ligger den lilla byn Sövde med omkring 369 invånare. Här finns ett slott, en badstrand och en kyrka. Det är nog många som ser Sövde som sitt eget lilla paradis på jorden, medan andra snabbt kör igenom byn utan att ägna den en tanke. Det är helt enkelt en ganska vanlig skånsk by.

Här ligger också 1100-talsruinen efter biskop Absalons borg, eller Sigostha som den ofta kallas, på den halvö som idag fungerar som kyrkogård. På halvöns högsta punkt finns en ruinkulle med ett kors på toppen och längst i nordost kan man skönja spåren efter en tegelmur. I övrigt är det inte mycket mer än tegelfragment i jorden som skvallrar om halvöns forna betydelse. Borgen brändes ner i ett bondeuppror någon gång på 1100-talet och lämnades sedan åt sitt öde. Så går i alla fall historien.

Under 1300-talet härjade biskop Isarnus genom Skånes jordbrukslandskap och avkrävde tionden hit och dit till böndernas stora förtret. När bondeplågaren en gång vågade sig så långt från Lund som till biskopsborgen i Sövde gick det riktigt illa. Besöket slutade med att han fick fly över sjön på sin simmande häst och borgen brändes ner av bönderna. Så går i alla fall en annan historia.

Sigostha är ett registrerat fornminne som undersöktes arkeologiskt 1911 och nämns även kort här och där på internet i samband med Sövde. Men den som är nyfiken på Absalons borg upptäcker snart att det är svårt, eller rättare sagt omöjligt att hitta några källhänvisningar. Mysteriet tätnar när man läser det handskrivna bladet i inventeringsboken från 1987 som slutar med: ”Inga grävningsrapporter kan återfinnas på Lunds historiska museum”.

Den tålmodige upptäcker till slut att ruinkullen är resterna av ett äldre gravkapell och att den ”arkeologiska undersökningen” var beställd av en uttråkad slottsfru och genomförd av en amatörarkeolog. Den enda källan till historien om Absalon är 1200-talsverket Gesta Danorum av Absalons skrivare Saxo Grammaticus och historien om Isarnus är en folksaga återgiven i en biskopskrönika från 1500-talet.

Men vad är det då för ruin där ute på halvön? Det är inte alls omöjligt att det faktiskt är resterna av en befäst gård som mycket riktigt användes av Absalon under bondeupproren på 1100-talet, och som sedan även fortsatte ha betydelse in i medeltiden. I så fall skulle murfragmentet utgöra Skånes äldsta byggnadsverk av tegel.

Om en modern arkeologisk undersökning ens är möjlig är osäkert, platsen har ändå använts som kyrkogård i drygt 150 år och kulturlagret därunder kan vara förstört för alltid. Kanske får Sigostha, biskopsborgen i Sövde, istället fortsätta existera i ett ingenmansland mellan vetenskap och saga.