Hällkistan är en gravform som användes under lång tid, från yngre stenåldern upp till bronsåldern i den storskaliga form som kännetecknar megalitgravarna och sedan i mindre form innesluten i rösen och högar under järnåldern. I Sjuhäradsbygden finns omkring 80 kända hällkistor och den i Marbäck söder om Ulricehamn är en av de bäst bevarade.

Hällkistan i Marbäck består av 23 resta hällar och en takhäll, de övriga hällarna har förmodligen använts vid ett bygge av en stenbro ca 300 meter norr om graven. Den upptäcktes hösten 1888 av Alexander Åhman som fann ett stort antal föremål, bland annat dolkar, pilspetsar och yxor i en mängd som talar för att graven återanvänts många gånger. Åhman var såpass noggrann att när riksantikvarie Oscar Montelius nästföljande år gjorde en arkeologisk utgrävning bara kunde finna en enda pilspets. Åhmans fynd löstes in till Historiska museet mot 30 kr och finns idag i deras arkiv.

Ett intressant fynd var att det i ett av lerkärlen fanns avtryck av tio vetekorn, spår av vete från stenåldern är mycket ovanligt och kärlet är idag utställt i en monter på museet. Hällkistan i Marbäck är en ganska enkel utflykt, vid grusvägen står en informationsskylt och en markerad stig leder fram till graven några hundra meter västerut.