Sveriges försvarsmakt har sedan 1900-talets början utnyttjat landets urberg för att gömma och skydda känsliga anläggningar, ett tag hade man till och med förhoppningen att de skulle kunna stå emot kärnvapenattacker. Än idag finns det många topphemliga bergrum i drift, även om förhoppningen nog inte längre är att överleva apokalypsen i dem.

Hemliga anläggningar gömda djupt nere i urberget är fantasieggande och bortglömda bergrum är omåttligt populära bland dem som är intresserade av urban exploration. I sin jakt på äventyr kan den nyfikne ibland stöta på en stor port i ett berg utmed Sveriges vägar, kanske är det till och med så att porten står öppen. Men den som tittar in möts bara av besvikelsen med en tunnel som strax slutar i bergvägg.

Då har man stött på en gammal sandsilo som tagits ur drift. I mitten av förra seklet sandade man vägarna i större utsträckning än idag och för att sanden inte skulle frysa på vintern så förvarade man den i bergrum. På toppen fanns en lucka där man tippade ner sanden och sedan var det bara att backa in med en lastbil för att fylla upp. Det är i alla fall den officiella förklaringen.

De konspiratoriskt lagda menar istället att de egentligen byggdes av andra anledningar. Att spränga djupa tunnlar för att sanda vägarna låter som orimligt dyra projekt, och det kan inte vara en slump att de byggdes just under kalla kriget. Kanske var det så att de skulle kunna fungera som radaranläggningar eller andra mobila militära installationer? Men kanske var de faktiskt bara tänkta för att förvara sand.

I vilket fall så står många kvar utmed landets vägar. Vissa används fortfarande men många fler är bara bortglömda. Sandsilon utanför Bollebygd är i privat ägo och inte öppen för allmänheten, men det gör inget för mer spännande än så här blir det inte.