Artificiella konstgjorda ruiner är vanliga på kontinenten och i England där de uppfördes av aristokratin som dekoration och nöje under 1700-talet. Till Sverige kom de på 1800-talet och då med en viss nationalromantisk underton.

Här uppe i Norden har vi aldrig haft en tillräckligt utbredd högkultur för att vi ska kunna vara bortskämda med mystiska ruiner från ett dunkelt förflutet. Istället fick man ta saken i egna händer och bygga upp egna ruiner från grunden, eller rista sina egna runstenar om man tyckte de var för få just i sin egna socken.

Det blev aldrig någon utbredd trend med konstgjorda ruiner, men det finns några få exemplar runt om i landet och de utför oftast fantastiskt bisarra sevärdheter.
Ibland är det ruinen av en faktiskt fungerande byggnad som i fallet med Tureborgen som byggdes som en klassisk riddarborg, i andra fall är det bara en gavel murad rakt på plats som i fallet med ruinen i Hörte.

Gemensamt för alla artificiella ruiner är att de innebär ovanliga och ofta vackra utflykter, samtidigt som de står som symboler för människans oändliga fåfänga och längtan efter mening.

Tipsa oss gärna om din egna kulturhistoriska favoritutflykt  – kontaktformuläret hittar du här.